rapport från ultraljud

Det är en liten tjockis i min mage :)
Han har ett litet späcklager runt magen, jag hävdar bestämt att han laddar för vintern.

I vilket fall gick allt bra. Han väger nu 3500g och min tapp är förkortasd men ska nog hålla ut i 12 dagar till. Och om 12 dagar kommer storken!!

Bjuder på en förmodligen sista magbild

Så här ser bjässemagen ut i vecka 37!

Ingen bebis ännu

Men uppdaterar er lite om läget:

Jag har jobbigt med onda förvärkar som tyvärr verkar göra nytta. Bebis trycker på neråt och jag vilar så mycket det bara går. Vi väntar på besked från läkare om eventuellt tidigarelagt snitt som i så fall ska bli den 7:e december. Alltså om bara en vecka!

Annars växer magen bra. Mina värden är normala (jag älskar numera att vara normal!) och bebis studsar på inne i magen.

Men det är segt! Dagarna sniglar fram.

Lovar att uppdatera när läkaren ringt.

kramar till er alla

Jag är världens sämsta sovare

Jag längtar efter nattvak och nattamningar för jag kan inte sova. Jag kommer ihåg min första date med sömntabletter, jag blev kär! För första gången på evigheter sov jag som en prinsessa. Men nu är såklart bebis viktigast så jag har lagt alla piller på hyllan men tyvärr är biverkningen att jag fått genomlida avgiftningen från helvetet i kombination med att min vän insomnia är tillbaka. Så nu är jag vaken igen.

Så här ser en JOhanna-natt ut:
Börjar ta det kvällslugnt vid 21
Tänder ljus och myser i sängen med tidning alt skittråkig bok kl 22.30
Make J kommer och lägger sig vid 23
Han masserar min rygg i en kvart tills han somnar
Jag ligger och stirrar i luften, går och kissar.
Stirrar lite mer, kollar på klockan som brukar vara 1...
Somnar med ångestgnag i magen vid 1-2
vaknar och kissar klockan 3
somnar om! men vaknar klockan 4 och kissar
ligger och stirrar fram till klockan 6
familjen vaknar
jag lägger mig igen
somnar vid 8 när det är tyst
vaknar av telefonen (jepp någon ringer varje morgon) klockan halv 10




GÄSP!
Ge mig husmorstips nu! Måste få sova...

26 dagar kvar till bebis

Tiden går både fort och otroligt långsamt! Vill ha min bebis här nu fast jag vet att han har det bra där inne.

Var på tillväxt-UL igår och han växer så det knakar. Jag bär numera på 3 kg bebis! Inte konstigt att magen gör ont. Och det är drygt tre veckor kvar!

bombar er med bilder idag.

Älskade lillebror för 2 veckor sen. KOlla pussmunnen :-)

den nakna sanningen v34/35

först och främst vill jag ge er alla en stor kram

Tack för att ni tänkte på oss och för att min lilla H fick så många ljus tända på sn födelsedag. Jag skulle vilja ge er alla ett personligt svar men som vanligt numera är orken inte med mig.

Jag har haft några riktigt jobbiga dagar och hamnat en stor svacka. Påminnelserna från höstvintern 2006 fortsätter avlösa varandra och det ger en enorm oro. Vi var på dop igår och jag hade pansrat mig för att klara av att gå in en kyrka. Sedan Hjalmar dog avskyr jag kyrkor och religion. Känner bara förakt och hat. I vilket fall så hade jag bestämt mig för att vara en normal människa som klarar av att se på dop som tradtion och bege mig på söta bebisens dop men mina nerver höll inte ihop och nu är jag igen ett människovrak.

Det började helt okej men allt rasade när Hjalmars begravningpsalm spelades som doppsalm. Jag började skaka i hela kroppen och tårarna sprutade. Det känndes så jävla orättvist. Till den sången sjöng vi vårat sista avsked till lilla sonen och andra kan fira sitt barns födelse. Jag vill också kunna vara glad och lycklig men fan vad svårt det är.

Väl hemma höll skakandet i sig och jag var säker på att lilla lillebror dött i magen. Jag buffade och grät och han svarade med sparkar. Varje sekund känndes som den sista. Efter en natts dålig sömn är jag nu lite sådär lagom ledbruten. Försöker samla ihop bitarna igen. Men det är svårt att orka den sista biten nu. Jag hoppas han kommer snart för jag orkar inte låtsas vara glad gravid längre. Min mage är ingen trygg plats. Jag vill kunna passa honom själv.

Ja ni ser att det är tunga dagar igen.

1 år

Grattis min lilla son. Att fylla ett år är stort. Man väcks på morgonen med paket och sång och kanske sitt livs första tårtbit. Så var det när din storasyster fyllde ett, en dag av glädje och ballonger. Idag är det din dag. Den 8:e november 2006 vid klockan fyra på eftermiddagen kom du till oss. Jag sov på operationsbordet men du las på mitt bröst så att du skulle få vara hos din mamma en liten stund. Det är jag tacksam för idag. Vi låg där djupt sovande både två. Sen fick din stolta pappa dig. Ni vägde och mätte och du virades in i en filt. Medan jag låg och vaknade till viskade din pappa i ditt öra hur älskad du är. Hur mycket vi väntat och längtat. Hur gärna vi ville att du skulle finnas hos oss. Men älskade älskade barn, ödet ville annorlunda och din födelse blev också den dag som du lämnade oss. Så nu firar du där du är och vi minns ditt första år. För även om du inte finns här så har vi massor av Hjalmar minnen att titta tillbaka på.

På BB höll jag din lilla hand. Jag viskade tyst att jag älskar dig. Jag smekte ditt svarta hår. Jag tittade på dig och tänkte att du var så fin. Vi åkte hem och lämnade dig på sjukhuset, det svåraste jag gjort i hela mitt liv. Vi satt i den tysta lägenheten och det kom blommor. Vi grät. Men hela tiden fanns en kärlek till dig och till livet. Jag valde att leva för att jag hatade att du inte fick göra det. Vi begravde dig en varm decemberdag. Fåglar sjöng och det växte blommor på kyrkbacken. Jag satt stilla i kyrkan för att inte missa ett ögonblick. Vi passerade en vår utan dig. Vi flög flygplan och tittade på molnen och tänkte att det måste vara en underbar lekplats. Din storasyster lekte med dig sin osynliga lillebror. Vi har varit vid din grav säkert hundra gånger. Vi planterar, tänder ljus och skickar slängkyssar. Vi går till bilen och ropar "hej då Hjalmar, vi älskar dig!". Jag fyllde 26 år utan dig. Din storasyster fyllde 5 år utan dig. Fast du inte syns så vet vi att du är här. I varje ögonblick finns du hos oss. Du är inte borta utan du finns bara inte här.

Snart blir du storebror. En liten bebis till ska vi få. Allt vi gör och allt vi gjort det senaste året är för att du fanns. Varje beslut och varje känsla vi har är resultatet av att vi fick uppleva dig.

Tack Hjalmar. Tack för att du kom till oss. Vi kommer aldrig vara ledsna för att du fanns. Vi är för alltid förstörda för att du valde att gå.

Grattis älskade son. Hoppas att du firas ordentligt idag. Hoppas din gammelmorfar och dina släktingar blåser ballonger och bakar tårta.och att du får hundra paket. Vi kommer blåsa såpbubblor till dig idag. Och ge dig blommor och en leksak. Men mest av allt kommer vi sakna dig här hos oss.

/
mamma

Då var vi där mina vänner

Ett helt år har gått. Idag på dagen, en tisdag, imorgon på datumet, den 7:e, dog min första lilla son. På väg från till sjukhuset lyssnade vi på Ted Gärdestad.

Himlen är oskyldigt blå
som ögon när barnen är små
Att regndroppar faller som tårarna gör
Det rår inte stjärnorna för.
Äskling jag vet hur det känns
När broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat oss in i en vrå
Himlen så oskyldigt blå
text Gärdestad
(spelades i bilen den där novemberdagen)

Och nu står jag här ett helt år senare och minns. Minns alla små stunder, minns alla tårar, minns ljudet av Hjalmars sista hjärtslag. Jag sitter med en hamrande ångest och en längtan som inte går att beskriva. Hur fan har man överlevt? Hur har jag lyckats överleva dödsbesked, förlossning, begravning och ett helt långt år utan honom. Jag har ingen aning och inga vettiga svar. Jag vet bara att nyfikenheten över morgondagen överlevde den där kalla novemberdagen. Vissa dagar har jag legat och skakat i sängen och andra har livet varit ljust. Alla dagar har jag burit min son i mitt hjärta, så nära och varsamt som jag bara kunnat utan att mitt hjärta gått sönder.

Jag höll dig i min famn
Just innan du försvann
Du log mot mig och sa
Jag kommer snart tillbaks
Men ödet valde dig
Och tog dig bort från mig
Min gud vad har jag gjort för fel
Mitt barn nu är du fri
Det kostade ditt liv
Den vackraste var du
Är du i himlen nu
Du lämnade vår jord
All tröst är tomma ord
för smärtan som jag har
Den stannar kvar
Trots att det känns så svårt
Så döljer jag min gråt
och lär mig att förstå
att jag dig inte når
I tomheten ibland
Jag sträcker ut min hand
och ropar efter dig ändå
Mitt barn nu är du fri
Det kostade ditt liv
Den vackraste var du
Är du i himlen nu
Du lämnade vår jord
All tröst är tomma ord
för smärtan som jag har
Den stannar kvar
Ödet valde dig Text: Åsa Jinder och Eiwor Kjellberg
(spelades på Hjalmars begravning)

Ett helt år mina vänner. Så oändligt lång tid. Minnen har suddats ut och nya har skapats. Jag har levt vidare men för att citera en annan mamma med barn i himlen "det är en skugga som vandrar vidare". Och så är det. Vissa dagar är jag tom. Andra dagar fylls jag av framtidshopp. Men alltid fattas en stor bit av mig. Vi skapar våra barn av oss, vi bär dom i nio månader. Vi föder och ger liv. Men när livet försvunnit redan innan födelsen försvinner också självkänslan och hoppet. Det är så svårt att sätta ord på allt jag känner men jag ska försöka strukturera i kaoset. Så här har ni allt jag känner:

Jag är så förbannat jävla besviken på livet. jag vill inte vara bitter och missunsam. Jag vill älska att se små bebisar och gravida magar. Jag vill inte hata att andra lever när min Hjalmar dog. Jag vill färdas tillbaka i tiden och rädda honom. Viska i hans öra att allt kommer bli bra. Jag vill klä honom på morgonen och byta blöjor. Jag vill kamma hans svarta lockar och torka hans lilla näsa. Jag vill ropa hans namn och se hur han hör mig. Mest av allt vill jag berätta hur mycket jag älskar och hur speciell han är. Jag vill inte vara rädd för att döden lurar bakom nästa hörn igen. Jag vill kunna le åt minnena. Nu gråter jag. Stora mörka tårar. Tårar av bitterhet och av en saknad större än något annat. Mitt liv blev allt annat än jag tänkt mig. Och nu är jag här. Ett år äldre och mycket visare. När man förlorar sitt barn så förlorar man också sig själv och jag är på väg att hitta alla små delar igen. Dom delar som försvunnit får jag fylla med annat. Men jag är tacksam för upplevelsen. Inte att han dog men att han levde. Jag gav liv men födde död. Tack min son för alla små stunder. Du gav mig så mycket. Jag älskar dig.


Ingen förstod vart Du blev av
men fast Din vagga är en grav
tror jag Du fann en öppen dörr
som barnen gör
Till rum med änglar att få se
dom lär Dig leka, ser Dig le
Åh - om jag kunde vara med!
Det är Dig jag älskar

Det är Dig jag älskar!
Och en gång skall tystnad
ge upp för sång
Då skall min tunga
få ny kraft att sjunga
att inte ett enda barn
fick förgäves liv nån gång

Ingen är vackrare än Du
för Du har himmelsk klädnad nu
Du som är mammas sorg och skatt
jag ber i natt
När Du hör vita vingars sus
be att två änglar tar ditt ljus
ner till min mardröms mörka hus
Jag vill alltid älska!

Jag skall aldrig glömma
Och en gång skall tystnad
få ge upp för sång
Då skall min tunga
få ny kraft att sjunga
att inte ett enda barn
fick förgäves liv nån gång

Bortom allt jag drömt
finns Du nånstans gömd
Aldrig blir Du glömd
Inte ett enda barn
fick förgäves liv nån gång

Det är Dig jag älskar
Det är Dig jag älskar
Och en gång skall tårar
få ge upp för sång
Då skall min tunga
få ny kraft att sjunga
att inte ett enda barn
får förgäves liv nån gång

Bortom allt jag drömt
finns Du nånstans gömd
Aldrig blir Du glömd
Inte ett enda barn
får förgäves liv nån gång

Jag vill alltid älska -
aldrig glömma -
jag vill alltid älska!

Inte ett enda barn
får förgäves liv nån gång
text Erik Hillestad
(sjöngs på Hjalmars begravning)

magen v34

vad den växer! Jag har en jättemage ju!

Idag brinner ljus hos Hjalmar

Många ljus från hela familjen. Tänk att någon så liten saknas så mycket av så många. Snart ska jag åka till graven och älska extra mycket idag.

Underbara oktobertråd!

Tack så mycket alla fina mammor. Tack för att ni minns oss och för att ni tänder ljus för min lilla H. Jag kommer komma in och skriva några rader på hans födelsedag till er. Men tills dess ett kollektivt tack. Era ord och handling hjälper mig en bit på vägen.

tillbaka fulltankad med energi och hopp

lillebror är stor och frisk och flödet i navelsträngen perfekt! Tänk att min kropp lyckas fixa ett bebismirakel till. Nu är det min tur! Sitter och ler åt min stora mage som böljar fram och tillbaka. Snart är han här lilla bebisen som är världens mest älskade.

Vikt idag: 2316 gram (+19%)
uppskattad födelsevikt: drygt 4 kilo!
graviditetslängd enligt storlek: 35+6!